Marie

"I Sverige har vi fri abort. Detta betyder att en gravid kvinna, fram till och med den 18:e graviditetsveckan, har rätt att få sitt havandeskap avbrutet. Förutsättningen är bara att man bor i Sverige.
Efter 18:e veckan kan man få abort om man har synnerliga skäl, efter ansökan till socialstyrelsen. En sådan ansökan beviljas inte om fostret kan antas vara livsdugligt, i praktiken inte efter 22:a veckan såvida inte barnet har livshotande skador, eller om kvinnans hälsa hotas av graviditeten."

Jag var bara tvungen.

Vi hade en diskussion igår angående upp till vilken vecka man får välja abort. Jag sa till18:e eller 16:e. Alla var emot och sa till 12:e. Där var jag faktiskt inte envis bara för att. Jag visste att jag hade läst det.
Det sas även att man måste föda fram barnet efter 12:e veckan. Vilket också är fel. Då får man tabletter som framkallar abort och sedan får man genomgå en skrapning.

Ibland är det faktiskt så att jag _har_ rätt. Fastän ni bara säger att jag är envis och vägrar erkänna om jag har fel.
Det är lite spännande egentligen. Ni kan aldrig själva säga att det finns en chans till att ni kanske har fel, om det är i en diskussion med mig. Ni bara förutsätter att jag har fel för att jag propsar på det jag säger.

Så kom igen, bomba mig med kommentarer om att ni "visste att jag skulle kolla upp det".
Det förändrar inte faktumet att jag hade rätt, till slut.

Kanske bara har en dålig dag, men ibland blir jag faktiskt riktigt irriterad när man bara avfärdas i det man tror, bara för att alla tror att jag bara vägrar erkänna när jag har fel.
Ni kanske helt enkelt inte känner mig så bra som ni tror. Folk förändras. Jag erkänner om jag har fel, det gör jag.

---

Måste också skriva att på en annan sida stod det annan information om det där med skrapning.
Det stod att efter vecka 13 så får man abortpiller och sedan stöts fostret ut. Så det blir snarare som ett missfall då.