Marie

Uäh. Känner mig skum i hela kroppen. Blir så när jag druckit mer än en kopp kaffe. Är ju ingen kaffedrickare i vanliga fall, men idag behövdes det. Natten var.. ska vi kalla den... vaken!
Fast jag måste ändå säga att det gick bättre än jag trodde. Han var vaken massor massor, men han verkade åtminstone inte vara tokhungrig. Visst skrek han, men av ilska för att ligga själv i sin säng.
Dock trodde jag flera ggr att det gått minst en timme, för att upptäcka att det bara var 10 min sedan han skrek. Suck.

Nåja, jag stod emot. Han fick mat först halv fem imorse och då fick han även komma över till våran säng där vi sov till sju halv-åtta snåret. Sen ville han upp. Jag var mer död än levande, så vi låg kvar i typ en timme eller nåt. Sen började han tröttna på riktigt så då var det bara att kliva upp.

Det enda som gör det här lite solkigt, är att jag inser ju att min mjölk-produktion kommer minska. Vilket också är meningen, men ändå... det känns så skumt. Det känns som jag precis börjat amma eller nåt. Ändå ser jag fram emot nu när han ska börja äta mer riktig mat och så. Ja, det är tudelat, som sagt.


Har setat och gjort en grej till namngivningen. Det blir bra det här, trots att det inte blir som jag ville från början.
Det är dags på riktigt att leta efter saker i färgerna vi vill ha i dukning osv. Svårt dock. Verkar inte finnas så mycket.

En del undrar vad vi ska göra på namngivningen. Det blir inte så mycket att göra. Borgligt "dop", helt enkelt. Blir lite prata och så, men i stort sett är det bara att vi skippat kyrkan och prästen. Största delen av kalaset går ut på att fika, precis som på ett vanligt dop. Till dess ska jag alltså ge mig på att göra smörgåstårtor. Ujuj. Har en kusin som är fruktansvärt duktig på att göra smörgåstårtor, så helst vill jag inte att hon ska smaka mina. Haha ;)