Första.
Första dagen, första inlägget, första barnet. Är det verkligen sant, undrar man?
Vi har räknat och donat ett bra tag nu, så att vänja sig vid tanken att det fungerade, det är svårt.
Jag är alltså gravid. Jag ska alltså bli mamma. Det är sjukt. Och vi är sjukt lyckliga. =)
Men det är ju fruktansvärt tidigt i graviditeten, så det är fortf. hemligt för de flesta. Våra familjer
och våra närmaste vänner vet om det, men så får det nog stanna några veckor till.
Tänk om nåt händer? 90% av alla missfall sker innan vecka 12. Vecka 12... det är ju skitlångt dit!
Hur som helst, som min käre Kristian sa, att skulle nåt nu hända så vet vi iaf att vi fungerar.
Vi ska bara försöka smälta det här och ta oss förbi vecka 12... sen vågar vi vara så glada som vi egentligen vill vara.
Kristian jobbar extra idag så jag sitter själv med en skål godis och ska snart dricka glögg och äta pepparkaka. Och tända ljusen förstås. Jag la ner GI ganska rejält i helgen. Haha. Var ju inte riktigt meningen. Men jag ska försöka att äta bra ändå. Långsamma kolhydrater osv. Vill inte gå upp mer än nödvändigt. Måste ju tyvärr ner med allt sen också.
Lillasyster fick åka ambulans till akuten imorse. =( De tror att det sitter en tumör i hjärnan och att det är den som trycker på. Provsvar skulle tydligen komma imorrn... Kan det sluta nångång det här? Hon har ju bara en behandling kvar, sen skulle det ju vara över... Allt jag kan säga är att jag har en väldigt stark mor som orkar med allt.
Det är snart jul.. förstår ni det? Jag fullkomligt älskar julen. Bästa tiden på året!
Justja.. nämnde jag att jag ska bli mamma? ;-)
Vi har räknat och donat ett bra tag nu, så att vänja sig vid tanken att det fungerade, det är svårt.
Jag är alltså gravid. Jag ska alltså bli mamma. Det är sjukt. Och vi är sjukt lyckliga. =)
Men det är ju fruktansvärt tidigt i graviditeten, så det är fortf. hemligt för de flesta. Våra familjer
och våra närmaste vänner vet om det, men så får det nog stanna några veckor till.
Tänk om nåt händer? 90% av alla missfall sker innan vecka 12. Vecka 12... det är ju skitlångt dit!
Hur som helst, som min käre Kristian sa, att skulle nåt nu hända så vet vi iaf att vi fungerar.
Vi ska bara försöka smälta det här och ta oss förbi vecka 12... sen vågar vi vara så glada som vi egentligen vill vara.
Kristian jobbar extra idag så jag sitter själv med en skål godis och ska snart dricka glögg och äta pepparkaka. Och tända ljusen förstås. Jag la ner GI ganska rejält i helgen. Haha. Var ju inte riktigt meningen. Men jag ska försöka att äta bra ändå. Långsamma kolhydrater osv. Vill inte gå upp mer än nödvändigt. Måste ju tyvärr ner med allt sen också.
Lillasyster fick åka ambulans till akuten imorse. =( De tror att det sitter en tumör i hjärnan och att det är den som trycker på. Provsvar skulle tydligen komma imorrn... Kan det sluta nångång det här? Hon har ju bara en behandling kvar, sen skulle det ju vara över... Allt jag kan säga är att jag har en väldigt stark mor som orkar med allt.
Det är snart jul.. förstår ni det? Jag fullkomligt älskar julen. Bästa tiden på året!
Justja.. nämnde jag att jag ska bli mamma? ;-)
Kommentarer
Postat av: Pethra
Kan bara gratulera än en gång. Tänk, Maorie81 ska bli mamma.. ;-)
Postat av: donny
O jag ska bli som Uffe o Roffe. Ringa på helgerna o störa o ni kommer berätta för barnet hur alkoliserad Morbror Donny är och han bor dessutom med sin bror, Tom.
Trackback
