Marie

V 30


4 arbetspass kvar! Igår var jag faktiskt nära att börja gråta på jobbet. Jag kände att jag inte kunde hålla samma tempo som de andra, men ändå ville jag, för vem vill vara den som måste gå långsamt när alla andra kör järnet. Så jag körde järnet jag med, men det straffade sig senare. Fick ont i svanken och jag trodde mina fötter nog skulle ramla av där. Så då fick jag helt enkelt sakta ned. Om jag inte hade slutat tidigt igår så hade jag fan stått på toa o tjurat ett tag. Jag orkar inte lyfta, jag orkar inte springa med sakerna. Och jag hatar att jag inte orkar det.
Men min underbara Kristian masserade mina fötter igår kväll och då kändes allt myyycket bättre. =)
Jag har iof fortf. ont idag, men det var skönt så länge det varade.

Jag funderade igår om jag "borde"  börja bli rädd nu, för förlossningen. Men nej... Och det är ju förstås bra. Stod i en bok att "kunskap ger mindre oro och stress", att det är därför många är rädda för förlossningen, för att de inte läst på om vad som ska ske osv. Därför de tar upp allt om förlossningen mycket på föräldrautbildningen. För att minska rädslan. Så visst, man ska inte läsa för mycket om allt, men att läsa för mycket om förlossningen verkar bara vara bra.
Vi ska om nån vecka eller så sätta oss ned och plita ned vårat förlossningsbrev. Har en rätt god aning om vad det ska stå i den. Förutom musik. Vill man ha musik? Kanske man vill? Inget jag tänkt på. Då måste man ju ha musik för de olika skedena. Hehe. Ballader i början och hårdrock  i slutet. ;)

Vi flyttar härifrån om ca 2 veckor. Galet.