Marie

Här sitter jag med en påskmust light och haribo piratos och njuter. ;)

Det var inte bra att jobba.. inte bra. Sög till i magen varje gång jag lyfte och jag känner ju att det är med magen jag tar i. Ska försöka se till att jag får sitta i kassan mestadels nu sista tiden.
Kände av huggen idag också, men bara lite faktiskt. Men ändå... Ja, jag klagar mycket nu, jag vet. Men fan.
Men en rolig sak på jobbet är att vi har bytt kassasystem och hela rubbet. Det gör det iaf till något annorlunda än vanligt. Det dumma med allt det är förstås att allt jag kommer hinna lära mig inom mitt område (kundordrar), kommer jag antagligen behöva lära om mig när jag är tillbaka efter mammaledigheten. Men men. =)

Mammaledig... det klickar fortfarande inte till i mitt huvud. Det går runt runt.. mammaledig.. mammaledig... jag?
Hur f*n gick det till? Och kommer jag klara det?
Jag tänker på min käre vän P... Kommer jag känna likadant? Ingen kan nånsin veta. Det är ett jävla skit det där, hormoner, ångest.. you name it.. Inget man styr över. Men P, du är en utav de starkaste personerna jag nånsin mött. Det är så oerhört starkt att våga stå för sina känslor i dagens samhälle. Jag beundrar dig. Och jag hoppas att jag också kommer våga be om hjälp om det behövs. Det är så lätt att säga att man ska våga, att det inte är något att skämmas över. Men att verkligen agera på det sättet också, det är ren styrka. Du, är ren styrka i mina ögon.