Marie

Brand här inatt.  Längan mittemot.
Kristian hade somnat och jag låg och läste "På smällen" aka min bibel.
Då hörde jag glas som krossades. Allra första tanken var att nån bryter sig in här och att det var glaset från altanen jag hörde. Andra tanken är att nån bryter sig in hos grannen. Så jag går upp och ut på balkongen och ser att lågorna står mot skyn på grannens uteplats. Skriker "Kristian, det brinner!" Han är uppe och bredvid mig på ca ½ sekund.
Jag ringer 112 och förklarar vad jag ser osv. Sen springer vi dit. Kristian frågade en granne om det finns vattenslang i alla förråd och han säger ja. Så Kristian går dit och öppnar förrådet (vilket är typ 1 m ifrån där det brinner en massa), skruvar på vattnet och börjar släcka elden som tagit sig in till innanför altanen. Gardiner och skit brinner också. Eftersom glas krossades här och var så vågade han inte släcka mer än på själva uteplatsen. Han nådde liksom inte in... Och tur var det, för sen när brandmännen kom så fick en utav dem en stor glasbit som flög mot armen när han krossade rutorna. Men de har ju skyddskläder så.
 Brandmannen frågade Kristian om det var han som släckte. När Kristian sa ja så fick han en klapp på axeln och ett "bra gjort!". My hero. =) Kristian förklarade varför han inte fortsatte släcka, att han inte ville spräcka glaset så det började flyga och grejer. Och brandmannen sa att nej det gjorde han rätt i och då berättade han det med att han själv fick en stor glasbit flygandes mot sig när han gjorde det.
Som tur var så verkade inte elden hunnit ta sig mer inåt än precis innanför altanen. Det är byggar-män där idag och river och håller på. Cigarettfimpar verkade vara orsaken. Det gissade vi på redan inatt och jag läste i tidningen att det antagligen handlar om det.

Det var läskigt. Det såg så stort ut med värsta flammorna. Och man blir ju så rädd att det ska sprida sig till andra hus osv. Jag hade nog lite panik när jag ringde 112 för jag halvskrek "det ringer på trumpetvägen!" hahaha
Sen sa jag "nej det brinner på trumpetvägen, förstås!" Han verkade förstå mig. Hehe
Han sa också "jag får upp här att det är nr 180, kan det stämma?" Nej, för där bor ju jag! sa jag.
Han frågade ännu en gång innan vi la på om det inte var 180... hehe... I should know, liksom.

Så här händer det grejer sedan vi flyttat in. Stöld på bil och brand i hus. Mmm.
Det ironiska i det hela var att i förrgår sa Kristian att vi borde köpa en brandsläckare.
Och ja, det borde vi göra.

Kristian var ju måttligt nöjd med att jag trodde att det var inbrott här och ändå gick upp utan att väcka honom.
Men man tänker inte så långt, man vill bara kolla efter.

Iaf, han är duktig han, min alldeles egna brandman. =)