Byggare Bob

Igår bestod dagen av att packa upp. Mestadels här på övervåningen, eftersom hela undervåningen kommer renoveras först. Vi började vid 14 och vips när jag kollade på klockan så var hon 19. Hade inte en tanke på att sätta mig ned och vila emellanåt. Men det har känts av idag. Trött trött trött. Sovit halva dan till och från.
Skulle ha varit med mamma till Måsta och flyttatädat men jag orkade bara inte. Följer med imorrn, eller om det var onsdag vi skulle dit.
Medan jag packade upp så rev Kristian väggar därnere. Ljuset bara flödade in.. det blev ett helt annat hus helt plötsligt. Allt kändes lättare.  Stackars älskling som han får kämpa.
Det är så jäkla häftigt att det faktiskt finns utrymmen att ha saker o ting i här. Inte mycket som behöver stå i förrådet.
Apropå förråd... I fredags var klockan runt halv åtta när killarna var klara med flytten och alla åkte hem. Vi åkte för att lämna släpet. Då kom Kristian på att... jaha.. källaren då? Så det var bara att vända. Som tur var så rensade vi ju den för några månader sedan så det var mest kartonger. Möblerna vi hade där har vi gett bort. Så han kånkade in allt i släpet helt själv och sen kom hans bror för att hjälpa honom kånka ur det väl här hemma. Så kan det gå. =)
De flesta kartongerna är överhuvudtaget uppackade. Det är bara köks- och vardagsrums-kartongerna som får stå till det är klart därnere. Lääängtar till det är klart. Det gör nog byggare bob (kristian) också. ;)

Jag är nu i v.33. Whoho. Typ 8 veckor kvar då. Till bf åtminstone. Sen får man se.
Jag kommer på mig själv med att tänka att jag inte vill att den här tiden ska ta slut...
8 veckor, det är ju ingenting. Jag vill fortsätta vara gravid! Fast ändå inte, för jag vill ju se vem som sprattlat där inne.
Men jag får snarare panik åt det hållet, än åt hållet att jag skulle börja tröttna.
Han får inte komma för tidigt, för jag är inte klar än. Jag vill absolut gå fullt ut. O kanske lite mer.
En jobbarkompis körde på som vanligt med jobb o allt och hennes flicka kom ut 5 veckor för tidigt.
De tror att det beror på att hon lyfte och hade sig. Jag vill inte vara med om det, så nu är jag faktiskt extra försiktig med
allt fysiskt som handlar om att man känner att man tar i.

Fortfarande inga problem. Blir trött i fötterna och svanken ibland, men då ber jag K massera lite och så går det över.
Han är bra han, min Kristian. =)
Andningen blir ju såklart tyngre o tyngre. Måste ta många djupa andetag ibland.

Tänkte jag skulle lägga in lite bilder på skatboet. Ska se om jag hittar kameran bara.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0