Marie

Jag har ont i huuuuvet. Blä.
Igår och idag. Och alvedon hjälper inte. Är väl antagligen för lågtrycket som kommit. Skit.
Och jobba imorrn. Ännu mer skit. Mest skit är nog att jag är så himla trött de här dagarna, betyder det att jag kanske måste ge mig hän åt järntabletterna? Hmpf.
Så, då var jag klar med all skit. För idag. ;)

Mamma och jag ska till Tom och äta lunch idag. Isterband och stuvad potatis med rödbetor. Mumma!
Sen måste jag iväg och köpa födelsedagspresent till Astrid. 2 år lilla flickan... så snabbt det går...
Snart sitter man väl här själv och tänker "2 år är min lille "namn"... va snabbt det går..." =)

I helgen ska vi fira lilla Astrid på lördag dag. Grillning står på schemat. På kvällen ska vi till mamma och pappa för att kolla in filmer de har hittat av oss när vi var små. Ska bli roligt att få se! Har vetat om att det finns filmer, men jag har aldrig sett dem. Farmor är tydligen med på filmerna också... Det gör mig både glad och ledsen. Jag kan inte fatta att hon inte är här med mig i min första graviditet. Fattar inte. Och ändå är man van nu. Jag vill inte vara van!
Och jag hatar det faktumet att Kristian missade henne... Han hann aldrig träffa henne. Han vet egentligen inte vad jag pratar om när jag pratar om henne. Jag försöker få fram hur jag kände och känner för henne, men det är svårt. Det fanns ett djup där. Nånting vi delade. För henne var jag speciell, alltid.

Så, då har vattenverket varit här för idag också. Kranen är oftast på när jag antingen tänker på farmor eller när jag ser på Barnmorskorna på tv.
Ajustja.. oså varen på häromdagen när jag insåg hur mycket jag gått upp i vikt och såg Kristians chockade ansikte (som för övrigt var ett skämt från hans sida. jätteroligt. hmpf. ;) ) Han fick sitta med mig ett tag för att övertyga mig om att han skojade medan jag bölade fram "du veeet ju att jag skaaaa gå upp i viiiikt... buhäää..."
Så kan det gå. ;)
Grejen är att jag inte bryr mig, för mig själv. Jag förstår att jag ska upp i vikt och jag välkomnar (?) alla kilon, men jag vill gärna inte att andra välkomnar dem så förbannat mycket. Hehe

Kusin Jimmie och hans Cissi var här igår kväll och lämpade av flyttkartongerna de hade lånat. Kändes taskigt att  be om dem såhär snabbt efter att de flyttat, men vi flyttar ju också snart så jag kände mig tvungen..
Iaf blev det en mycket rolig stund. Underbara människor. =) "har du köpt en bobby-car?" Haha. ;)
Jag beundrar rätt få människor, men Jimmie är en av dem. Tänk att han tagit sig igenom alla svårigheter och ändå är han den där underbara människan. Han har all min respekt. All.