Egen kväll

Nu har jag precis kommit hem från Gittan. Har lämnat Ville där hos dem idag för natten. Det går säkert jättebra och han får säkert jätteroligt. Jag är mer oroad för att de ska tycka att det är jobbigt när/om han vaknar på natten. Hehe
Men men.. ska försöka slappna av och släppa det...  Jag vet att Gittan är super med barn, så det är ingen fara.

Så jag och Kristian ska alltså hitta på nåt själva ikväll. Problemet är bara att vi inte har några kompisar som vill hitta på nåt med oss. Haha. Antingen är de bortresta (Anna o Niclas, Pethra o Martin) eller nyss fått barn (Lilian o Patrik) eller ska på bio/fest (Erika o Jimmy) eller jobba imorrn (Jani o Heidi). Och Gittan och Kim har ju Ville så det vore rätt dumt att crasha deras kväll. ;)
Nej vi sa att vi tar ett glas vin och ser vad som händer. Blir vi hemma så blir vi. Men antagligen inte. Känner jag oss rätt så kommer vi hamna nere på nån krog. =) Det gäller att passa på liksom.

Ska snart börja göra lite mat här iaf. K kommer från innebandymatch om ca en timme.

Idag lagade jag förresten för första gången egen mat till Ville. Har ju kört burk hittills. Och det kommer fortsätta också, varvat med egenlagat. Om han inte får för sig att rata burk förstås. Hehe
Iaf, så lagade jag pastasås med kassler. Mja, till en början åt han på bra.. Men sen vet jag inte om det var en sån stor hit. Eller så var han bara trött o kinkig. Hur som helst så fick jag i honom nästan en hel portion. Duktig kille.
Nästa gång ska jag laga kyckling-gryta.

Det blir bara svårare o svårare att lämna bort honom. Han är ju så rolig att vara med... Samtidigt som jag kan känna att det är skönt att få vara lite ego för en stund. Sova länge t ex. Aja... som jag sa, jag ska släppa det här nu och slappna av ikväll. Det kommer gå såååå bra!


Åt gurka imorse när vi åt frukost...


Och här åt han det jag lagade. Jaja, det funkar väl... typ. Hehe

Kommentarer
Postat av: Anonym

känner igen det där med att det blir svårareoch svårare att lämna bort dem.. den här gången har jag hållt på att bli tokig av saknad. men vilken känsla att komma hem till en stoooor kram och massa skratt. älskade barn. :)

2009-03-01 @ 21:28:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0